En pappablogg om hur man klarar livet i sandlådan
För andra året i rad åkte vi karusell på självständighetsdagen. Hur kur som helst om man räknar bort köandet.

Livet med Putte

Sex gråtande barn och en karusell

8 Dec , 2016, 21.04 Staffan

 

Julen, tiden då man kan åka karusell och äta karamell. Eller hur gick den? Som förälder kan man ha många fina planer, men alltid går det inte som på Strömsö.

På självständighetsdagen skulle vi åka karusell med Putte. Varje år vid julen snurrar en fin karusell på Senatstorget i Helsingfors. Vi var där redan i fjol på självständighetsdagen och vi tyckte att vi kunde göra samma sak igen, man kunde nästan säga att det blivit en tradition.

I år hade vi sökt oss dit tidigt så att vi kunde ta en tur genast när den öppnade, men ändå hade det hunnit uppstå en rätt rejäl kö. Det var i den här kön som jag igen påmindes om att man som förälder inte ska ha allt för höga förväntningar på att alla idylliska planer förverkligas.

Lilla Putte sprattlade som en nötöverdoserad ekorre för att försöka ta sig till karusellen. Hen hade inte det minsta lust att hålla på och köa. Väl i karusellen var hen ändå jättenöjd, så vi hade det rätt lätt.

Värre gick det för två mammor som jag observerade från karusellkön. Av någon orsak måste den ena mammans barn sitta på en viss plats i karusellens brandbil. Men det här betydde att det andra barnet skulle vara tvungen att flytta sig tjugo centimeter åt sidan. Det här var förstås det värsta som kunde hända och barnet började gråta.

Det här ledde till att alla de andra fem barnen som mammorna hade med sig började gråta. Karusellföraren sa att mammorna måste sitta. Det struntade mammorna i. Barnen grät. Karusellföraren gav upp och startade karusellen. Alla barnen grät hela hela turen. Mammorna såg rätt förtvivlade ut. Barnen grät. Turen tog slut, och knappast var någon nöjd.

Den här scenen tror jag att jag ska försöka spara i minnet så att jag aldrig lägger allt för höga förväntningar på att allt ska gå som det är tänkt. Jag tror inte att mammorna kunde ha gjort så mycket annorlunda. Med barn verkar det kunna gå lite hur som helst, och jag tror man mår bäst om man räknar med det.

Jag ber om ursäkt för att det varit lite sparsamt med uppdateringar på sistone. Vi håller på och förbereder oss på att flytta, och tiden är knapp. Att flytta med ett litet barn har redan nu sina utmaningar. Putte älskar till exempel att packa ned sina bollar i vår boklådor. Problemet är att vissa ska till återvinningscentralen, så det gäller att hålla koll på att det inte hamnar något extra i de lådorna. Blir roligt att se hur flytten går.

, , , , , , , , ,

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *